Ring oss 0651–403 06|info@jarvso.se
webbrapport2021-06-24T16:28:48+02:00

Webbrapport

Inledning

Syftet med arbetet vi gjorde i detta projekt var att kunna ta nästa steg i vår utveckling där vårt mål är att Järvsö ska vara en cykeldestination värd att besöka. Vi har arbetat med denna målsättning sedan 2018, och det är ett resultat av flera års strategiskt arbete kring hållbar utveckling av vår bygd. Fokus i detta arbete har varit att få till en lösning för att kunna bygga hållbara Cross Country (XC) leder för cykling.

Ledord i vår ansats är att det ska vara långsiktigt hållbart, det har varit kompassen i detta arbete – en kvalitetssäkring skulle vi vilja påstå. Att vi hittar långsiktigt hållbara lösningar, både ur ett miljö- såväl som ekonomiskt- och socialt perspektiv.

Vi har skrivit rapporten utifrån att läsaren är en person som är i startgroparna för en liknande satsning, där vi vill dela med oss hur vi har jobbat och lärdomar, reflektioner och erfarenheter. Som med allt annat så måste man utgå från sin egen situation, det som har fungerat hos oss behöver inte vara vägen fram för en annan destination, men vår förhoppning är att det inspirerar till lösningar! 

Vår förhoppning är också att fler destinationer i Sverige satsar på att bygga bra och hållbara leder. Då tror vi att fler kommer börja cykla, marknaden växer, och det är något som vi alla vinner på!

Samverkan

Vi har haft en styrgrupp som har träffats med jämna mellanrum där vi har haft representanter från näringen, kommunen, markägare och det civila. I detta forum har vi bearbetat olika frågor och utmaningar och kommit fram till vad vi har sett som bästa vägen fram. Att ha representanter från olika delar av vår bygd skapar en kreativitet, och med allas olika kunskap som spelats in i projektet så höjdes nivån på arbetet. Att dela vision, att tillsammans komma fram till lösningar har varit otroligt värdefullt i vårt arbete. Denna delaktighet har skapat ett fantastiskt engagemang som också gett ett mycket bättre resultat än vi vågat hoppas på. Deltagarna har också varit budbärare ut i sina nätverk, de har hjälpt till att sprida information.

Det har också varit väldigt viktigt för oss att få med bygden i satsningen. Att vara närvarande och synas, kunna vara med på möten och berätta vad vi gör, svara på frågor – det är så vi sprider kunskap om varför vi gör vår cykelsatsning och hur den kommer bidra till vår bygds utveckling.

Organisation kring XC produkten

Då projektet startade hade vi inte hittat organisationen för vem som skulle ansvara för produkten XC cykling. Skulle det vara i bolagsform, var det cykelklubben som skulle bygga och sköta lederna eller skulle flera intressenter gå ihop och bilda en ekonomisk förening? Vi förde dialog kring detta i styrgruppen och involverade även företag inom besöksnäringen i bygden som skulle vara med och finansiera den första leden. Det var viktigt att finansiärer såväl som markägare kände en trygghet i den organisation som formades och att den skulle hålla över tid. Arbetet resulterade i att ett bolag bildades som nu bygger leder och ska sköta underhåll av dem fortsatt framåt. Den avgörande anledningen var att man såg en svaghet med om klubben skulle sköta det då den är baserad på volontärsarbete. Det kan räcka med att någon flyttar så skulle satsningen kunna äventyras. Både finansiärer och markägare är väldigt nöjda med denna lösning.

Gravel är en cykeldisciplin som växer starkt. Det är en utveckling av landsvägscykling där själva cykeln utvecklats så den går bra att cykla på grusvägar. För norra Sverige som har fullt med grusvägar i skogarna är detta en stor potential. Utmaningen här är att hitta en lösning för skyltning. Vi skulle vilja hitta ett digitalt system, som alltså inte kräver fysiskt skyltning, men har inte hittat en lösning inom tidsramen för detta projekt, men något vi fortsätter att jobba med.

Samarbete med markägare

Marken som vi har identifierat som bäst lämpad för att utveckla kommersiella leder ägs av privata markägare. Med kommersiella leder menar vi leder som vi aktivt kan marknadsföra för att få cyklister att besöka oss för att cykla.

Det är en process att hitta en väg fram tillsammans med markägarna och det viktiga är att låta det få ta sin tid så att det blir bra. När vi började så hade vi några markägare som var positiva från början, några som var mer tveksamma och några som inte alls ville upplåta mark för cykelleder. 

Vi har haft individuella möten och möten i grupp. Detta är en process som påbörjats innan detta projekt kom igång, men projektet gav oss möjlighet att fortsätta jobbet. Fördelen med individuella möten är att frågor, som man kanske inte vill ställa i en grupp, kommer upp till ytan. Det är viktigt att bygga förtroende med markägare och möta upp dem där de är. Att få till en dialog där vi visar respekt för deras reservationer och där de också känner att de har möjlighet att säga ifrån utan att bli ”stämplad” att de är emot utveckling. Många markägare känner sig överkörda och maktlösa i många fall, där vi måste hitta vägar fram som är bra för båda parter om det ska vara hållbart över tid. Allemansrätten är en gammal tradition i vårt land, sprungen i en tid då skogen inte nyttjades på samma sätt som den gör idag – där det inte cyklades som vi gör idag. Vi kommer inte få till det långsiktigt om vi inte för en dialog med markägare och hittar lösningar som fungerar för båda parter – hitta win-win läget. 

Utmaningen är att cyklingen ökar överallt i vårt land och även internationellt. Vi har Allemansrätten och cyklister letar sig ut i skogen. En fördel som vi har tryckt på i dialog med markägare är att genom att bygga en ”arena” med leder inom ett begränsat område som håller bra kvalitet så kommer cyklisterna att hålla sig där, för det är så pass roligt. Dessutom då lederna är byggda så sliter det inte på samma sätt på marken. Då är cyklingen någorlunda kontrollerad, men har vi ingen arena att hänvisa till då kommer det cyklas överallt. 

Vi har sett ett otroligt värde i att få markägare att förstå produkten. Även om vi försökte förklara vad en bygd led var och visade bilder så upplevde vi en markant skillnad då vi hade vår första sektion av led klar och de kunde uppleva den själva. Att få till den första sektionen var den kritiska delen. Markägarnas återkoppling har varit att det var svårt att förstå hur det skulle vara när det var klart, och att det faktiskt blev mycket bättre än vad de hade trott. 

Vårt tips om man ska utveckla XC cykling är att ta med markägare och åka på en studieresa, t ex till oss i Järvsö, så att de själva får uppleva produkten. 

Vi ska också säga att det finns markägare, av olika anledningar, som fortfarande inte vill ha cyklister på sin mark. Detta måste vi respektera. Vi försöker göra det vi kan för att hjälpa till med att styra bort cyklister från deras marker. En utmaning är att vårt XC område inte är klart än och då förlitar sig många cyklister på appar för att hitta leder – vissa av dem är på leder där det inte finns en överenskommelse med markägarna och det syns inte i apparna. Det är en utmaning vi inte lyckats lösa än. 

Nu har vi ett 10-tal markägare som har upplåtit mark och fler leder byggs, dialogen har förbättrats där samspel mellan markägare och ledbyggare nu är riktigt bra, där man ser över planen för avverkning, skörd mm så att tajmingen fungerar med då lederna ska byggas (att man inte bygger en led där det ska avverkas ett par månader senare och man måste börja om). Vår förhoppning är att fler markägare över tid ser fördelarna med att samarbeta med driftsbolaget och som då kan få tillgång till mer mark att kunna bygga än fler leder.

Hållbara leder

Om man ska ha kommersiella leder så är det viktigt att bygga hållbara leder, som ”står pall” för ett kraftigt ökat antal cyklister och det kräver investeringar i miljonbelopp.
Det krävs finansiering och den intäkt som finns att få på t ex ledkort räcker inte för att få det att gå runt för en företagare – om hen inte får någon form av investeringsbidrag från Kommun/Region/Tillväxtverket eller liknande. Alternativet är att företagen runt omkring – som också kommer tjäna på att leder byggs – är med och finansierar – troligtvis att det är en blandning av dessa två som kommer vara vägen fram för många aktörer i Sverige.

Dessa initiala investeringar kommer gå till att bygga leder. Om det ska vara långsiktigt hållbart så behöver dessa leder underhållas, vilket också kräver resurser. Vi har löst det i Järvsö med att vi tar betalt för att cykla på våra byggda leder, där intäkten går till underhåll, ersättning till markägare och vidare utveckling. Vi ser att vi måste jobba på att få in kulturen att för att det ska vara hållbart så måste cyklister acceptera att man måste betala en liten slant – att ”det är vad man gör”. Vi har tagit fram informationstavlor där vi berättar om varför vi tar en ledavgift och får återkoppling från användare att när man har fått insikt i om varför så tycker man att det är bra. Vi vill påpeka att detta gäller för byggda leder, där vi har investerat i miljonbelopp. Vi ser inte att detta är en lösning för naturstigar – där är vår rekommendation att arbeta med frivilliga bidrag.

Vi har också tagit fram guidelinjer som cyklisterna kan läsa på skyltar vid lederna såväl som online. Dessa guidelinjer informerar våra användare så att de använder skogen på ”rätt sätt” med minimal påverkan. Dessa skyltar har vi spridit vidare till våra grannkommuner för de som vill använda.

Reflektion: Om man inte har vana av att bygga cykelleder så är vår rekommendation att ta hjälp av någon som har tidigare erfarenhet. En konsult kan se till att man säkerställer kvalitet i en offerthantering – att man är en kompetent beställare. Vi kan lova att den kostnaden har man igen i sin satsning. Vårt tips är att ta in referenser på de som skickar offerter också.

Ersättningsmodell

För oss var det självklart att om vi ska bygga kommersiella leder som kommer att generera  

intäkter inte bara till driftsbolaget utan många fler företag i besöksnäringen – som hotell, restauranger, guider osv – då måste markägarna också få ”en del av kakan” då det är de som upplåter marken. Ju fler som cyklar ju mer ska de också tjäna.

Modellen vi testar nu är baserad på en fast del och en rörlig del. Den fasta delen är satt/meter där den räknas om varje år baserad på konsumentprisindex. Den rörliga delen baseras på driftsresultatet där 5% fördelas mellan markägarna. Beloppet divideras på totalt antal meter och sedan multiplicerar man det beloppet med det antal meter led som finns på respektive markägares mark. 

En reflektion när det kommer till utvärdering av modellen är att det är för kort tid att utvärdera efter första året. Detta då volymerna av cyklister inte är så stor än, så modellen har inte hunnit ge något riktigt utslag. Feedbacken vi får från markägare är att de är glada med formeln och tycker att det känns väldigt bra och rättvist med den rörliga delen. 

Detta är en ny intäktström för skogsägare.

Hållbarhet kräver Trail Pass

Om vi ska kunna erbjuda kommersiell cykling så behöver vi ta betalt för att finansiera underhåll och utveckling. I Järvsö har vi infört försäljning av Trail Pass för de som vill cykla på de leder som driftsbolaget bygger.

I projektet så ingick att se över om vi kunde hitta bra appar att arbeta med men det har varit en utmaning. Dels att vem som helst kan lägga ut leder, även om man inte har markägares tillstånd, dels hittade vi ingen som hade en bra betallösning. Istället valde driftsbolaget att sälja trail passen på plats, via Swish, där cyklisten fick information via informationsskyltar vid startplatser. De fanns alltså ingen personal på plats som sålde. Trail passen såldes också hos 6 olika återförsäljare – hotell, cykeluthyrare och turistbyrå. Flest trail pass såldes på plats, följt av cykeluthyrare, sedan turistbyrån och minst sålde hotellen.

Reflektioner/lärdomar: Att tänka igenom vart gästen hämtar information för att kunna möta upp dem där. Vi märkte snabbt att alla cyklister inte ”självklart” startade från det vi tyckte var startplatsen, utan vi fick göra ett arbete med att kartlägga infarter till området. Resultatet var att utöka antalet ställen med informationstavlor från 2 platser till 5 platser.

Vi la märke till att det var en hel del cyklister som inte heller stannade vi informations-skyltarna och istället direkt började cykla. För att fånga in dem tog vi fram en skylt där det står Betalled som sitter ett par meter in på lederna. På skylten har vi skrivit adressen till hemsidan där det finns information om priser och hur man kan betala. Tanken är att det ska vara enkelt att ”göra rätt” när man har förstått att man ska betala.

I början är det inte tillräckligt stort underlag med cyklister som gör det värt att anställa en ledvärd på heltid som kollar om folk har betalat sina trail pass. I somras gjordes ett par stickprovskontroller och det planerar driftsbolaget att fortsätta med själva.

Budget för utveckling av ca 60-65 km kommersiella leder

Det är svårt att ge ett svar på detta som kan appliceras på andra ställen då förutsättningar skiljer sig så väsentligt åt från en miljö till en annan. Det beror på typ av mark, underlag, lutning, vatten osv. Driftsbolaget har fått ett investeringsbidrag, och investerar även egna medel, och deras budget är ca 12 miljoner. Detta är endast för ledbygge. För det räknar man med att bygga 60-65 km led i Järvsö med våra förutsättningar.

Det som också påverkar är hur många av det totala antalet km led man bygger som ska vara grön, blå, röd eller svart led. Det som är dyrast att bygga är gröna leder då de kräver mest tillrättaläggande. Om man bygger svängar tar det mycket längre tid än när man bygger rakare leder, vi räknar med att det är realistiskt för oss att bygga ca 50 m rak led på en dag, är det en sväng ca 25 m/dag och är det en serpentinväg så kommer vi ca 20 m på en dag.

Vi vill dock understryka att det är viktigt från ett hållbarhetsperspektiv att bygga rätt om man planerar att ha kommersiella leder som ska hålla för ett stort antal cyklister. Byggda leder kräver också mycket mindre underhåll, något man ska ta med i sin beräkning när man planerar nya cykelområden. Det lönar sig i längden!

Mätning

Vi hade en idé när vi började projektet att vi skulle, med hjälp av mätare med infraröda strålar, mäta hur många som använder lederna genom att placera ut mätare längs med lederna. Informationen som samlades in skulle vi jämföra med antal sålda trail pass och komma till en slutsats av hur många av de som cyklade faktiskt löste trail pass.

Vi hade en förhoppning om att mätningen av antal cyklister också skulle ge oss bra information då det gäller kostnader för underhåll som vi skulle kunna ha som underlag då vi (den som ansvarar för lederna) skulle kunna använda oss av för att budgetera för ett system som har 60-70 km led.

Det gick inte riktigt som vi hade tänkt. Mätinstrumenten kräver en del handpåläggning där man testar olika höjder och sitter manuellt och räknar för att jämföra med mätinstrumentet och på så vis få fram den höjd som ger mest tillförlitligt resultat. Det i sig tog ett tag att reda ut. I relation till priset av mätinstrumenten mot mer avancerade gav det ett OK resultat men det är inget exakt. Utmaningen att jämföra mot antal sålda trail pass var att vi insåg att cyklister som Swishat in belopp för en familj eller grupp inte redovisat (fastän vi bad dem skriva i meddelandet) hur många de var och hur många dagar, utan bara swishat in en klumpsumma. Det gav oss inget tillförlitligt underlag, t ex om någon swishat in en summa på 160:- kunde det vara för en vuxen i 2 dagar men också 1 vuxen och 2 barn i 1 dag. Där stupade vår idé. Vi vet dock efter att ha pratat med cyklister i området att det är en del som inte förstått att man skulle lösa trail pass och det finns ett jobb att göra kring hur man informerar kring det.

Marknadsundersökning

En del av projektet var att genomföra marknadsundersökningar för att lära oss mer om cyklister. Vi genomförde 3 olika undersökningar. En var genom Vibe, den digitala cykel-mässan som ersatte den som var planerad i mars 2020, en i leden i Järvsö och en via en

Facebook kampanj våren 2021. Totalt har vi fått in ca 5 500 svar så vi bedömer att den kunskap vi har fått in är tillförlitlig. Dock ska man komma ihåg att de flesta som svarat är redan intresserade av cykling – vilket vi bedömer påverkar svaren. Fokus har varit segmentet XC cykling. Resultat vi har fått fram

  • 97% är villiga att betala för att cykla på en bygd led. Värt att notera att då vi var på plats i leden och frågade var det en lite större andel som var tveksamma men då de fått information om varför var alla positiva till att betala. 
  • Man är beredd att betala runt 100:- för att kunna cykla 1-2h på bra leder, men man är också tydlig med att man har högre förväntningar på produkten då man betalar som t ex skyltning, bra information och gärna också hubbar med toaletter, verktyg, information om området. 
  • 80% reser med sin egen cykel, vilket ställer krav på säker förvaring där man bor då dessa cyklar är en investering som man är rädd om.
  • 55% reser minst en gång/år för att cykla
  • Majoriteten stannar borta 2-3 nätter
  • Om man ska åka en helg är man villig att åka ca 3h för bra cykling, ska man vara borta längre är man villig att åka hur långt som helst bara cyklingen är bra
  • Kvalitet på cykling styr över kvantitet 
  • 19% vill hyra guide, 29% vill hellre upptäcka områden själv och 52% svarar kanske
  • 30% vill boka paket, 70% föredrar att boka olika delar själv
  • Man inspireras främst av tips man får från vänner, andra cyklister, olika intressegrupper på Facebook och sedan media.
  • För familjer är det viktigt att det finns mer att göra än ”bara” cykling

Nya användare

Ett resultat av Covid var att vi såg nya cyklister i skogarna. Det är viktigt när vi får ut nya cyklister i skogen att de upplever en rolig och säker produkt. Utmaningen är att möta upp dessa på ett bra sätt, se till att de får den kunskap de behöver för att de ska kunna cykla så säkert som möjligt. Ett jobb som alla som jobbar med cykling måste hjälpas åt med – vi måste få ut information om ledgradering, om utrustning mm och ju fler vi är som kommunicerar samma budskap ju större effekt och enklare för användarna och då också roligare. Vi måste förklara skillnaden mellan Cross Country cykling och Downhill cykling (att jämföra med längdåkning och utförsåkning på skidor) så att man förstår att om man klarar av t ex en röd Cross Country led så betyder inte det att man klarar av en röd Downhill led, utan man måste börja på det lättaste och träna sig upp i respektive disciplin. Vi har tagit fram en matris där vi informerar om gradering, vad för typ av cykel man bör ha och vad för kondition man bör vara i.

Slutsats

Vill man satsa på Cross Country cykling utifrån ett besöksnäringsperspektiv (vilket också gynnar de som bor på platsen) så rekommenderar vi att man satsar på att bygga hållbara leder, att man tar betalt så att man kan ersätta markägare och finansiera underhåll, att man tar hjälp där man inte själv har kunskap och att man tar sig tid och har tålamod att föra bra dialoger med markägare – allt det kommer leda till att man har en långsiktigt hållbar lösning!

Kan vi sedan tillsammans hjälpas åt att informera cyklisterna så att de känner sig trygga och har en bra upplevelse då kommer de vilja komma tillbaka, vilja åka till nya ställen, ta med sig nya cyklister och marknaden kommer att växa – vilket vi alla tjänar på. 

Varmt välkomna till oss i Järvsö – en Cykeldestination värd att besöka!

This website uses cookies and third party services. Ok
X