”Man kan inte stressa fram en ost”
I tidernas begynnelse tillverkade fäbojänterna bland annat ostkaka för att konservera sin mjölk ute på vallen om somrarna. På så vis höll den sig längre. Detta mathantverk för Sofia Pallars Lindström vidare med sitt Jarseost.
Text: Svart Pist Publising.
Foto: Lisa Björner.
Det var från början Sofia Lindströms mamma, Marianne Pallars som startade och drev Jarseost. Sofia tog över taktpinnen först under hösten 2020, efter att ha gått sida vid sida med Marianne som ”lärling”. Det känns allt längre än så, men så har hon ju också osten i blodet.
– Vi lär oss fortfarande nya saker hela tiden, det är ett riktigt hantverk, och mycket kemi ska ni veta, berättar Sofia skrattandes.
Just hantverket i jobbet med gårdsmejeriet är en otroligt viktig aspekt på Jarseost. Sofia vill fortsätta hålla det litet, även om det absolut finns lite utrymme att växa.
– Det är viktigt att bevara hantverket, att osten fortsätter att ha vår identitet, säger Sofia och fortsätter:
– Det ligger otroligt många arbetstimmar bakom en ost, och det är viktigt att hela tiden fortsätta att experimentera med arbetssätt och produktionslinjer. Vi försöker hela tiden att tänka både smått och smart, för vi vill inte ha de här stora maskinerna och tekniken som finns på större mejerier.
Sofia Pallars Lindström
Bor: Järvsö.
Familj: Maken Jonas, sönerna Elias och Ante samt en skara höns.
Gör: Äger och driver Jarseost samt Tura gård, där hon och maken odlar massvis med alla möjliga sorters kålsorter, bland annat broccoli, grön- och svartkål.

Foto: Lisa Björner.
När Sofia säger ”vi” så syftar hon till sig själv, men också sitt team bestående av Pär Engman och Anna Björs. Och förutom att experimentera med arbetssätt så finns det också helt klart en aspekt av experimenterande i produkter också.
– Det är väldigt kopplat till lust, att testa nya saker, prova och lära sig efter vägen.
Ett sådant experiment är ostglassen, som började redan på mamma Mariannes tid som mejerist. Den har Sofia fortsatt att utveckla, och populariteten har bara fortsatt att växa.
– Den är verkligen enormt populär, och vi säljer den bara hos oss i ostkiosken på gården. Vi behöver tänka på hur vi kan göra ännu mer av den så att den inte tar slut under somrarna.
Bortsett från ostglassen så tas nya produkter fram, drivna av den där lusten som Sofia nämnt. En otroligt nervkittlande och tålamodsprövande process.
– Jag och Pär har testat en ny hårdost som vi fortfarande inte vet hur resultatet blir. Det tar sex månader innan den är färdig. Vill man sen ändra någonting i receptet så är det sex månader till! Det är verkligen slow food. Man kan inte stressa fram en ost.
Utbud
Våga blå – vann sm-guld i mathantverk 2021
Karsjö blå
Änga grön
Viks blåa
Cambolina
Linnea
Klacken
Gårdsost
Saltina
Färskost la mä – vann sm-silver i mathantverk 2021
Färskost la mä, paprikasalt
Eldost
Eldost chili
Ostkaka
Ostglass

Foto: Lisa Björner.
Likaså med mjölk. Huvudingrediensen i ost. En gång i veckan körs en tank på släp och hämtar färsk Krav-mjölk från gården Mickelmats i Änga.
– 98 procent av osten är ju just mjölk, så den är helt klart viktigast, det är den som sätter smaken, säger Sofia och fortsätter:
– Det är skillnad på mjölk och mjölk. Hur korna mår och vad de äter påverkar i hög grad ostens smak och textur.
Mejeriet och verksamhetens kärna ligger på Sofias släktgård Pallars i Hiklack. Här bor Sofias bror Olle med familj, och de driver gårdens lantbruk med kor och allt vad det innebär. Gården har funnits i släkten sedan 1500-talet, och här startade Marianne också Jarseost 2005. Sofias farmor Karin bakade ostkaka och Marianne tog vid. Det är fortfarande farmors recept som gäller.
– Det var något väldigt högtidligt att göra ostkaka, så detta bär vi med oss, säger Sofia och berättar att ostkaka i Järvsö traditionsenligt penslas med saffran – och historiskt sett åts den tillsammans med sillen på smörgåsbordet. Idag är det nog mest vanligt att ostkakan serveras med saftsås, sylt eller bär och vispad grädde.
För den ostsugne ostfantasten är det nog som balsam för själen att läsa att ostkiosken intill mejeriet har öppet dygnet runt, året runt för självbetjäning. Om somrarna finns dessutom enklare fika att tillgå om sötsuget slår till.
Det fiffiga är dessutom att du lätt tar dig med cykel från byns mitt ut till gården. Det är en fantastisk sträcka längs med Ljusnan. Du passerar även byns riviera, Säljesta strand, om du skulle vara sugen på ett dopp i det blå – så länge årstiden tillåter.