Loading...
Järvsö hållbar destination etapp ll – projektsida2019-04-04T14:52:42+00:00

JÄRVSÖ HÅLLBAR DESTINATION ETAPP II

DET STORA KLIVET

Ingen destination kan vara hållbarast. Ingen destination kan ens vara hållbar. Men alla destinationer kan bli hållbarare. Det här är vår resa.

Projektet
Strategier
Dokumentarkiv
Slutkonferens

All besöksnäring belastar miljön, det kan vi inte komma ifrån. Så fort vi reser skapar vi nya utsläpp som hotar vår framtid. Men att resa berikar både den som reser och besöksmålet på så många sätt. Så visst skall vi fortsätta resa, men på nya sätt. Både som resenär och som destination behöver vi förändra oss och minska vår egen miljöbelastning, samtidigt som vi fortsätter lära känna nya människor och få nya perspektiv på livet och världen.

Den här hemsidan utgör slutredovisningen av ett projekt som pågick åren 2016-2018, Järvsö Hållbar Destination etapp 2. Den vill ge inspiration och aha-upplevelser för den som vill göra vad Järvsö har lyckats med: skapa tillväxt och framtidstro i en mindre landsortskommun med besöksnäringen som redskap.
Redan 2012 formulerade vi i Destination Järvsö för första gången målet att bli Sveriges första hållbarhetscertifierade destination. Men detta är ingen tävling med vinnare och förlorare. Vinner gör vi bara om alla blir hållbarare, och alla destinationer har olika förutsättningar. Vad vi gjort är att titta på just vårt unika läge och ställa oss frågan: hur kan vi och våra gäster bidra till en bättre värld?

Vår projektgrupp har vänt på många stenar och valt ut några som vi arbetat extra med, hela tiden med utgångspunkten att göra Järvsö och hela Ljusdals kommun mer ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar. Några av de svar vi kommit fram till är dessa:
En av Järvsös viktigaste tillgångar är att tåget stannar mitt i byn. Ändå väljer många idag att ta bilen hit, för att man vill ha bilen medan man är här. Vi vill göra det enklare för våra gäster att lämna bilen hemma. Backe och lift som går ända ner till byn, bättre transportservice och fler gång/cykelvägar är förändringar som för oss ditåt.

• Vi skall fokusera på det som redan idag är den största och mest återkommande gästgruppen: aktiva barnfamiljer från Mälardalsområdet. Andra är givetvis också välkomna, men vi prioriterar inte att locka till oss gäster som behöver göra en längre resa.

Cykling är en miljövänlig och rolig aktivitet där Järvsö har unika förutsättningar. Vi vill bli Sveriges mest kompletta cykeldestination med Europas bästa downhillcykling, crosscountrycykling, barncykling, landsvägscykling, dressincykling och fikacykling på programmet.

Hög tillväxt i besöksnäringen är inte ett mål, utan ett medel för att uppnå vårt mål om en levande landsbygd. Järvsö skall inte bara vara en plats man vill besöka flera gånger, utan en plats dit man kan tänka sig att flytta permanent för att få högre livskvalitet och vara en del av utvecklingen.

Social hållbarhet förutsätter att ingen stängs ute. Därför måste vi jobba mera med inkludering. Utbildningar i att undvika genusklyschor i de bilder vi marknadsför oss med blev en nyckel till att diskutera inkluderingsfrågor ur många aspekter.

• Det finns också brister i vårt miljöarbete idag som vi måste ta tag i. Bristen på fungerande sopsortering i stugbyarna var en sådan, där vi i samverkan med Ljusdals Energi AB börjat bygga upp bättre möjligheter till källsortering i fler fraktioner.

Vi är inte framme. Vägen har inget slut. Men vi vet i vilken riktning vi vill.
Välkommen med på VÅR RESA.

Projekt JHD II

Vad är syftet och vad har vi gjort?

Projektet Järvsö Hållbar Destination etapp 2 beviljades stöd för att under tre år utveckla och testa metoder för hållbar utveckling inom besöksnäring på landsbygden, det vi i ansökan beskrev som ”Järvsömodellen”. Under tiden skulle vi coacha företagen i destinationen och bidra vid tillkomsten av nya säljbara turistprodukter.

I projektets inledning efterlyste vi utvecklingsidéer och lade ut uppdrag i de fall idéerna stämde överens med projektets syfte. Utgångspunkten vid bedömningen har varit ”Vad bidrar mest till en mer hållbar destination?”. Detta har resulterat i ett 20-tal rapporter av olika slag, som också har lett till fortsatta processer. Projektet har också genomfört sammanlagt 18 halv- eller heldagsseminarier och workshops.

Projektgruppen har gjort två gemensamma studieresor, en till Storhogna/Vemdalen och en till Trysil. Enstaka gruppmedlemmar har gjort ytterligare studiebesök.
Projektbudgeten omfattade 2,75 tjänster under tre år, men genom att prioritera tidsbegränsade deltidsanställningar har sammanlagt 18 olika personer engagerats i arbetet under olika tider. Mer om arbetssättet längre ner på sidan.

Efter att ha satsat brett i projektets inledning fokuserade vi under andra halvan av tiden på tre huvudspår: cykelturismen, destinationens interna logistik samt hållbarhetscertifieringen.

En del resurser har också avsatts för arbete med destinationens varumärke, profil och marknadsföring utåt. Det har bl a lett fram till ”Järvsöboken 2.0”, en ”Guide för normmedveten kommunikation” och en ”Checklista för hållbara restauranger”.

Projektet avslutades med en konferens, där vi presenterade vårt arbete och våra slutsatser om vad som fungerar för en mer hållbar besöksnäring.

Målsättningen är att sorteringsmöjligheter ska vara en självklarhet var man än befinner sig i Ljusdals kommun. En expert inom avfallshantering anställdes för att arbeta med processen. För att ta reda på nuläget inleddes arbetet med en kartläggning kring vilka aktörer, prisbilder, förutsättningar och möjligheter till sortering av avfall som fanns inom Ljusdals kommun. En inventering gjordes över hur många fraktioner som sorterades vid ett antal företag. Mätningen angav hur många fler fraktioner företaget borde sortera av de 10 vanligaste fraktionerna. 

I september 2017 var det endast ett av 22 inventerade företag inom turistnäringen i Järvsö som sorterade alla fraktioner som borde sorteras. 

Informations- och utbildningsmaterial togs fram. Utbildningar i form av grundläggande miljö- och avfallsutbildning erbjöds vid flera tillfällen samt en workshop om beräkning av förändrad avfallshantering. 16 företag deltog i utbildningsinsatserna. Företagen fick platsbesök och förslag till förändrad hantering, samt stöttning kring uppstart av utökad sortering. 

Sorteringsset i form av uppmärkta kassar köptes in till boenden som hyrs ut via Destination Järvsö för att förenkla sorteringen från stugan till avfallsutrymmet. Skyltmaterial togs fram för enhetliga och tydliga märkningar till behållare och soprum.

Vid uppföljning av sorteringsgraden i maj 2018 kunde vi konstatera att 18 av 25 inventerade företag sorterade alla fraktioner som borde sorteras. (De tidigare 22 inventerade ingår i dessa 25). 

Under processen kom även en idé upp om att samordna inköp av utomhusbehållare för sortering. Flera företag ville erbjuda sina besökare möjligheten att sortera bättre. Då vi inte hittade något som mötte upp våra behov på marknaden, tog vi fram en egen modell av sorteringsbehållare för utomhusbruk, i samarbete med lokala aktörer. I dagsläget väntar vi på prototyp nr 2, innan produktion skall ske av de slutgiltiga behållarna.

Vilka utmaningar såg vi? 

Många företag hade viljan att sortera men visste inte riktigt hur de skulle kunna få till en praktisk lösning på ett bra sätt.

Vad har vi åstadkommit? 

På 7 månader förbättrades sorteringen avsvärt i företagen som tagit del av stödet.  4% hade inledningsvis ”full sortering” och i slutet av stödinsatsen hade till att 72% hade nått full sortering. 

Vad behöver vi jobba vidare med?

Arbetet är på intet sätt färdigt utan behöver utvecklas så att fler företag arbetar med sorteringen fullt ut. Ett fortsatt stöd i form av inventering, utbildning och stöttning behövs. I samarbete med kommunen behöver vi utveckla möjligheterna till kompostering. 

Det framtagna skyltmaterialet bör spridas, så att det finns en enhetlig och tydlig skyltning inom Ljusdals Kommun. Sorteringsbehållare för utomhusbruk ska produceras och vi behöver följa upp hur de fungerar. 

Arbetet bestod av följande insatser:

  • Insamling underlag, förutsättningar och möjligheter
  • Inventering utgångsläge
  • Kontakt med insamlingsföretag och behandlingsföretag
  • Samlat in prislistor
  • Skapat möjlighet till matavfallssortering via Ljusdal Energi för verksamheter i Järvsö
  • Tagit fram informationsmaterial
  • Utbildningar
  • Föreslagit förbättringar och förändrad hantering
  • Beräknat och föreslagit dimensionering och tömningsfrekvenser
  • Stöttat kring beställning av behållare, abonnemang och insamling
  • Stöttat kring uppstart av utökad sortering
  • Stöttat kring dokumentation avfallshantering
  • Tagit fram skyltmaterial för sortering (dekaler och skyltar)
  • Inlett projekt för sorteringsbehållare utomhusmiljö
  • Information om dokumentation kring farligt avfall
  1. Grundläggande miljö- och avfallshantering, 3 tillfällen i projektet
    a) 24 personer från 16 företag (inom projektet)
    b) 14 personer, Hälsinglands Sparbank Järvsö (till följd av projektet)
  2. Workshop hur räkna på förändrad hantering, 1 tillfälle i projektet
    a) 5 personer från 5 företag

September 2017, 1 av 22 inventerade företag sorterade alla fraktioner.

Maj 2018, 18 av 25 inventerade företag sorterar (eller beställt) alla fraktioner.

Inom ramen för projektet så identifierades cykling som ett segment som passade Järvsö att utveckla. Projektet tog tillsammans med Järvsö Bergcykelpark initiativet under våren 2016 att påbörja arbetet med att ta fram crosscountry-cykelleder i Järvsö med omnejd. Två leder gjordes iordning som stod klara till cykelsäsongen 2016, Hokabacksleden och Skästrabergsleden. De två cykellederna marknadsfördes på webbplatsen cyklajarvso.se där kartmaterial och enklare beskrivning av lederna också fanns. Projektet bekostade en grafisk profil, upprättade en hemsida, kartmaterial, design och layout för skyltar och Järvsö Bergcykelpark tog på sig den operativa rollen att stå för grävning, skyltning, sträckning och dialog med markägare. Man skrev avtal med berörda markägare om en ersättning på 1.25 kr /m2. Sommaren 2017 presenterades en idé om ett cykelevenemang för projektgruppen och beslut togs att stödja idén och evenemanget Järvsö Gårdstramp utvecklades. Evenemanget driver besökare till området och lyfter också vikten av våra svenska producenter. Målet var att få 50 deltagare första året, 230 kom. Evenemanget drivs nu i bolagsform och 2018 deltog 600 personer.

Med det lyckade resultatet i bagaget bestämde projektgruppen att lägga mer resurser på att utveckla cykling. Järvsö Bergscykelpark är kända för sin fina downhillåkning och vi identifierade att vi även kunde erbjuda kvalitativa produkter inom fikacykling, landsvägscykling, dressin och skatepark – Järvsö har möjligheten att bli en cykeldestination i världsklass. Genom att bygga en turbank och en digital karta på hemsidan gjorde vi det befintliga tillgängligt. Vi genomförde också en kampanj ”Cykla Järvsö i sommar” där vi la ut en broschyr på alla boenden och på olika restauranger samt marknadsförde det i Järvsös sociala kanaler. Nästa steg var att göra research och se vilka områden som hade störst potential för utveckling, hur marknaden såg ut och vad Järvsö skulle behöva göra för att förverkliga potentialen och bli en cykeldestination värd att åka till. Vi har landat i att klassisk cykelåkning och cross country är de discipliner vi tror har störst utvecklingspotential för oss.

När det kommer till klassisk cykelturism så handlar det om att paketera och marknadsföra, underlaget (fina cykelvägar, kulturutbud, god mat och fina pensionat/boenden finns) finns. Nästa steg var att identifiera vad en bra cross country-destination erbjuder och även definitionen på en kommersiell led (en led vi aktivt kan marknadsföra). Därefter har vi fört samtal med markägare för att se vad som behöver sättas på plats för att de ska vilja fortsätta arrendera ut sin mark för leder.

Vi har även haft samarbete med Ljusdals Kommun och Länsstyrelsen för att tillsammans ta fram guidelinjer för hur vi samsas om lederna. Vi har gjort research för att se hur orter som satsat på cykling har utvecklats och då framförallt tittat på Whistler, Canada och Trysil i Norge. 2 studieresor har genomförts, en till Högbo och en till Trysil. Slutligen har vi kartlagt andra effekter, förutom ökad besöksnäring, som vi ser att en satsning på cross country skulle innebära för Järvsö.

Järvsö ligger knappt tre timmar från Stockholm, och tåget stannar mitt i byn. Trots detta kommer merparten av våra besökare med bil, vilket skapar både miljöbelastning och trafikproblem. Projektet har ägnat mycket tankemöda åt hur vi skall kunna öka andelen tågresenärer. En viktig dellösning är att göra det enklare att förflytta sig inom destinationen.

Projektet har ägnat sig åt att verka för en detaljplaneändring som skall göra det möjligt att förlänga sydbacken och dess lift till en plats mindre än 200 meter från järnvägsperrongen. Då skulle skidåkare och cyklister få avsevärt närmare till såväl stationen som till restauranger och annan service i byns centrum. Samtidigt som vi vill att turismen skall växa, vill vi inte kompromissa med det som är Järvsös själ och unika tillgång: att det är en levande by där människor bott, arbetat, älskat och dött i århundraden. Att man kan vara bofast i Järvsö, att barnen kan gå i skola, att kulturmiljön inte raseras och att byn är levande året runt är viktiga värden där kommunens samhällsplanering har en viktig roll. Den ”engagemangstrappa” som beskriver hur en del av våra återkommande besökare väljer att förlägga allt mer av sitt liv till Järvsö, blev den nyckel som gav destinationens samarbete med Ljusdals kommun en ny dimension. Att turismen leder till inflyttning och ökad möjlighet till rekrytering av viktig kompetens, motiverar kommunen att arbeta med destinationens hållbara tillväxt.

Ljusdal arbetar för att bli en cykelvänlig kommun för såväl turister som bofasta. En långsiktig plan är att knyta ihop tätortstriangeln Järvsö-Ljusdal-Färila med gång- och cykelvägar. Fördjupad översiktsplanering för Järvsö prioriterar gående och cyklister. Kommunen har också sökt och fått ett bidrag från Energimyndigheten för att testa en skyttelbusstrafik i Järvsö under vintersäsongerna 2018-19 och 2019-20. (Roland)

Redan i projektansökan presenterade vi en strategi för bemanning som vuxit fram under tidigare projekt. Vi ville prioritera att bygga kompetens lokalt där så var möjligt, och därutöver att ta hjälp av de bästa. Projektbudgetens utrymme för egen personal landade på ca 2,75 tjänster under tre år, men vi har inte tillsatt några heltidstjänster utan fördelat uppgifter inom en större grupp. Utfallet kom att bli att sammanlagt 18 personer varit anställda i projektet på varierande längd och tjänstgöringsgrad.

Argumenten för detta är bland annat:

• Flexibilitet att anpassa bemanningen efter arbetsbördan under olika perioder
• Gynnar personer som redan har förankring och kompletterande försörjning
• Breddar engagemanget och gör fler lokala grupper delaktiga
• Pengarna räcker längre
• Minskar risken för kompetenstapp, kunskapen finns (ofta) kvar i bygden efteråt

Argument mot detta är bland annat:

• Tjänsterna blir mindre attraktiva för många annars tänkbara sökande
• Otryggare för projektmedarbetarna, riskerar jobba mer än man får betalt för
• ”Det andra jobbet/jobben” måste ibland prioriteras, ej fullt fokus

Fördelningen av de 2,75 tjänsterna kunde med det här upplägget omöjligtvis beskrivas i förväg, men hur det faktiskt blev kan illustreras av den här grafen:

För en närmare beskrivning av vilka som jobbat i projektet under olika tider, läs mer här.

Projektet har också haft en summa avsatt för inköp av konsulttjänster. I projektets inledning lade vi ut en upphandlingsförfrågan på Destinationens hemsida, vilket resulterat i ett antal offerter från konsulter som då fått precisera både sin utvecklingsidé och sitt pris för detta. Inget aktuellt uppdrag har överskridit gränsen för direktupphandling varför vi kunnat göra ganska snabba avtal. Detta gjorde det möjligt att ganska snabbt svara upp på en förfrågan om stöd för en visionsprocess kring utveckling av hållbarhetsarbetet på besöksmålet Stenegård i Järvsö. Vi lade ett villkorat uppdrag där gruppen kring idén fick ta fram sitt visionsdokument, kallat ”Gårdsgöra” på villkor att de också gjorde en ansökan till en nationell utlysning om bidrag för hållbara turistdestinationer. Den ansökan föll på mållinjen, men Gårdsgöra-dokumentet fungerar fortfarande som riktmärke för den fortlöpande utvecklingen på Stenegård.

Konsultmedlen har i projektet också använts för miljökonsekvensutredningar som behövdes för den detaljplaneändring som skall knyta byn närmare backen och vice versa .

Redan 2012 startade tankarna om att inleda ett strategiskt arbete för hållbar utveckling i Järvsö. Bakgrunden till detta var att tillväxten kring besöksnäringen tog fart med en snabb utveckling av nya produkter och företag. Också inom den ideella sektorn grodde ett starkt engagemang för att arbeta med hållbar utveckling av bygden.

2012 inleddes Tillväxtverkets program för hållbar utveckling av besöksnäringen och Destination Järvsö sökte då medel men fick avslag. I denna ansökan formulerades för första gången målet att Järvsö ska vara en hållbarhetscertifierad destination.

2013-2014 fick Destination Järvsö projektmedel för projektet Järvsö Hållbar destination Etapp 1. Med ett uppehåll 2015 gick Destinationen in i en ny ansökningsprocess till ett fortsättningsprojekt Järvsö Hållbar destination Etapp 2 som startade jan 2016. Eftersom projektorganisationen från det första projektet redan var på plats kunde Etapp 2 börja arbeta operativt från dag ett.

Under en nationell konferens som anordnades av Tillväxtverket i februari 2016 berättade Åre och Kiruna om sin hållbarhetsresa med siktet mot en GSTC-certifiering. Detta gav inspiration till ett mer långsiktigt hållbarhetsarbete. Inom det ideellt organiserade bygderådet, Järvsörådet, hade ett särskilt utskott bildats, Hållbarhetsforum, som arbetade aktivt med hållbarhet med fokus på bygdeutvecklingen. För att ta tillvara detta engagemang startades Gårdsgöra (länka) som var ett uppdrag som initierats och upphandlats av Destination Järvsö. Samtidigt valde projektet att ytterligare förstärka hållbarhetsarbetet med att anställa en koordinator för att starta ett systematiskt arbete för att gå mot en GSTC-certifiering.

Vad är GSTC?

Rådet för global hållbar turism, på engelska ”The Global Sustainable Tourism Council”, (GSTC), skapades av FN i samarbete med miljöorganisationer och resebolag i en strävan efter att uppnå en gemensam förståelse kring hållbara destinationer och hållbar turism. Vad betyder egentligen ”hållbar turism”? Hur kan det mätas och på ett trovärdigt sätt visas så att det bygger upp konsumenters förtroende, gynnar ett framgångsrikt näringsliv, genererar nytta för loksamhället, och bekämpar s k greenwashing?

GSTC tog tillsammans med turistnäringens intresseorganisationer fram 105 kriterier för måluppfyllelse som ett svar på Förenta nationernas milleniemål. Minskad fattigdom, jämställhet och en hållbar miljö, inklusive klimatförändringar, är de huvudsakliga tvärsektoriella frågor som GSTC kriterierna fokuserar på. Kriterier togs fram både för att certifiera företag och att certifiera hela destinationer.

Vår GSTC-resa

Processen i Järvsö inleddes med att projektgruppen i samarbete med Järvsörådets Hållbarhetsforum identifierade utmaningar och möjligheter utifrån kriterierna. Utifrån erfarenheterna av Åres process drog vi slutsatsen att det var viktigt att ”skynda långsamt”.

Tanken med en certifiering är att skapa en organisation och arbetssätt för att säkerställa ett långsiktigt arbete med hållbarhet inom områden som sträcker sig över gränserna för vad turistnäringen har ansvar för.

Analyser och andra GSTC-relaterade processer krävde att destinationen upprättade långsiktiga relationer till olika myndigheter som har ansvar för att ett flertal av kriterierna uppfylls. Ett viktigt första steg blev därför att förankra idén om certifiering med kommunen. Projektorganisationen förstärktes med en ny koordinator som kunde lägga mer tid för att driva förankringsarbetet framåt. Tillsammans med Dan Jonasson, konsult och expert på hållbar utveckling inom besöksnäring för Region Västerbotten, fördjupades förståelsen för de olika kriterierna och en plan lades för det fortsatta arbetet. 

Planen innehöll flera steg: 

Steg 1 Gruppmöte med företag genomfördes i syfte att informera avtalstagare inom destinationen om vad GSTC är och samt förbereda för den företagsenkät som sedan genomfördes.

Steg 2 Enkät riktad till avtalstagande företag – syfte var att införskaffa underlag som visar företagens interna hållbarhetsarbete idag och tankar om hur de vill arbeta framåt. Enkäten blev också en viktig del i den kommande gapanalysen.

Steg 3 Inspirationsträff med företag, kommun och civilsamhälle. Dan Jonasson medverkade för att informera om vad GSTC är och vad det innebär att arbeta för att bli en hållbar destination.

Steg 4 Rundabordssamråd med samma målgrupp som ovan. Ca 80 personer deltog. Syftet var att gå igenom de olika GSTC kriterierna och diskutera/reflektera vad som görs idag inom respektive område. Även denna process leddes av konsult Dan Jonasson.

Steg 5 Insamling av fakta i form av policy, styrdokument och planer som berör alla områden och kriterier i GSTC matrisen. Syftet var att erhålla analysunderlag till GAP analysen.

Steg 6 Genomförande av GAP analys. En extern konsult, Neil Rogers, granskade och analyserade kommunens och företagens hållbarhetsarbete utifrån GSTC kriterierna. Syftet var att få en bild av nuläge och det vad som krävs på kort och lång sikt för att gå mot en certifiering. Analysen visade grönt ljus på övervägande andel av kriterierna, men det fanns också ett antal kriterier där bristfälligt arbete noterades och ca 17 kriterier där inget hållbarhetsarbete alls kunde påvisas. Länk till GAP-analysen

Steg 7 Presentation av GAP-analysens resultat för företag, civilsamhället, kommunstyrelse och kommunledning vid olika möten.

Steg 8 Framtagande av förslag till organisation, avtalspart samt finansiering för ett genomförande av certifieringen och ett antal förankringsmöten i anslutning till det. Politiskt beslutsunderlag för att säkerställa kommunen som avtalspart med EarthCheck. Avtal skrivs 28 november 2018.

Steg 9 Rekrytering av GSTC koordinator och tillsättning av ett ”grönt team” som för arbetet vidare efter projektets slut.

Det är viktigt att företag och allmänhet inte ”bara” ser vackra ord och visioner, utan att det också syns konkreta resultat som gör skillnad. Därför har projektet under hela GSTC-processen har projektet också arbetat med konkreta förbättringar på olika områden, t ex resestrategi, avfallshantering, utbildningar i social hållbarhet och normkritisk granskning av kommunikation i bild och text , checklista för hållbara restauranger, förtydligande av hållbarhetsarbetet i Järvsöboken m m.

Målsättningen var att Järvsömodellen skulle användas för att ta fram nya och hållbara produkter. Det menar vi har skett främst genom att Järvsömodellens principer har blivit ett integrerat förhållningssätt inom projektgruppen och därmed i varierande grad hos de företag som den på olika sätt interagerar med i destinationsbolagets olika möten och träffar med företagen.

Ett tydligt och lyckat exempel är Järvsö Gårdstramp, ett årligt cykelevenemang där man cyklar mellan olika gårdar i Järvsö och har möjlighet att provsmaka och köpa lokala livsmedelsprodukter. Över 500 deltagare 2018 och stort massmedialt intresse borgar för att detta blir ett återkommande evenemang med stor betydelse för Järvsös profil och attraktionskraft. Då evenemanget etablerades inom projektets ram har Järvsömodellens tankesätt genomsyrat genomförandet, samtidigt som erfarenheterna lett till omtolkningar av modellen. Tillkomsten av ett elljusbelyst konstsnöspår för längdskidor vintern 2018 och 2019 är ett annat lyckat exempel, som möjliggjordes av ett prestigelöst samarbete mellan enskilda eldsjälar och välvilligt inställda företagare. Konstsnö som tillverkades av Järvsöbackens snökanoner kördes ut i längdskidspåret och preparerades med ekonomiskt bidrag från flera företag och stora ideella insatser. Resultatet är en snösäker skidslinga under betydligt större del av säsongen än man annars kunnat räkna med, och genom försäljning av spårknappar tar man in medel som säkrar fortsatt verksamhet.

Projektet har också haft betydelse för tillkomsten av det arbetsintegrerade sociala företaget JärvsöResurs, där 15-20 personer som stått långt från arbetsmarknaden har fått möjlighet till anpassade och meningsfulla arbetsuppgifter som dessutom i många fall fyller en funktion för destinationsutvecklingen. Flera lokala besöksnäringsföretag väljer att anlita JärvsöResurs för olika arbetsuppgifter, vilket ger social nytta i lokalsamhället. Företaget driver också en lokal butik där produkter med Järvsöprofil säljs, dessa produkter har i Järvsömodellens anda valts ut för att så långt som möjligt bidra till hållbarhet.

Den sociala sammanhållning och ökade medvetenhet om miljöfrågor som projektet bidragit till kan sägas ha satt sina spår i många sammanhang. Crosscountry-cykellederna, kanotcentralen, isleden och konceptet ”fikacykling” kan sägas ha en direkt koppling till projektets aktiviteter. Även om de inte är en direkt följd av projektaktiviteter, kan man också hävda att projektet har bidragit till stärkt hållbarhetsprofil på produkter som Via Ferrata/Järvstigen, Järvloppet, ”Wild kids”, Folkdräktströja 2.0 och TV-serien Wild Kids.
Till de produkter som projektet lämnar efter sig bör man också kunna räkna konferenshäftet med den uppdaterade Järvsömodellen, broschyren om normmedveten kommunikation, prototypen till sorteringskärl för avfall, Järvsöhistoriken och checklistan för hållbar restaurangnäring.

Ett konkret och tydligt resultat av projektets aktivitet är att Ljusdals kommun tecknat avtal om samarbete med organisationen EarthCheck för sitt hållbarhetsarbete. Beslutet markerar en betydligt större samsyn och samarbetsvilja mellan besöksnäringens företag och kommunen än vad som varit fallet tidigare. Avtalet med EarthCheck har också bidragit till att Järvsö allt oftare omtalas som ett exempel att studera när det gäller hållbarhetsarbete. De utbildningar vi genomfört i jämställdhetsfrågor har höjt medvetenheten om genusfrågor i området på ett tydligt sätt.

Att göra studieresor ihop är ett bra sätt att skaffa gemensamma referensramar och fylla på med kunskap och idéer till strategidiskussioner. Projektgruppen har haft flera lunch-till-lunch-konferenser kombinerat med studiebesök, bl a i Delsbo, Orbaden, Storhogna/Vemdalen och Stockholm. Flera utrikes destinationer har varit på tal att besöka, men till slut landade det i ett besök i norska Trysil som liksom vi bl a satsat på cykling och hållbarhet. På den resan deltog också kommuntjänstemän och företagare vilket gjorde meningsutbytet extra intressant.

Studiebesök Storhogna 2017
Studiebesök Trysil-Idre 2018

Hållbarhet sammankopplas ofta med miljömässig hållbarhet. Men för att uppnå en hållbar utveckling behövs många perspektiv. Det är i grund och botten mänskliga relationer som skapar utveckling. Och det är mänskliga relationer som faktiskt styr över de miljömässiga betingelser som vi samtidigt är beroende av. 

En hållbar utveckling innebär att människors handlingsutrymme kommer att begränsas på olika sätt. Och genom denna begränsning får vi syn på att olika målsättningar kan vara svåra att förena med varandra. Ett exempel är att staten har som mål att svensk besöksnäring ska fördubbla (den ekonomiska) omsättningen till år 2020, men hur gör vi det utan att belasta miljön genom exempelvis ökat resande?  I Järvsö vill vi stå för det ”genuina” och ”äkta”. Hur ska vi upprätthålla dessa värden, om orten ska fördubbla omsättningen och expandera utifrån turisternas behov? Hur ska vi bibehålla Järvsös ”själ”? Den kanske viktigaste frågan är; Vem har rätt och möjlighet att komma till tals och påverka utvecklingen? 

För Järvsös del är det därför viktigt att utvecklingen inom besöksnäring sker på ett sätt där alla som lever och verkar i Järvsö blir delaktiga och kan påverka utvecklingen. Två viktiga ställningstaganden har tagits för Järvsös utveckling; 

  • Järvsö vill satsa på inhemsk turism som huvudsakligen reser hit med tåg. 
  • Järvsö ser utvecklingen inom besöksnäringen som ett medel för bygdeutveckling. 

För att Järvsö ska lyckas jobba utifrån dessa ställningstaganden behövs ett inkluderande arbetssätt och det betyder i sin tur att utveckla sk normmedvetenhet. Normmedvetenhet, eller normkritik, handlar om att ifrågasätta varför vissa grupper och beteenden ses som ”normala”.  Det handlar om att kritiskt granska uppfattningen kring det som uppfattas som normalt, – istället för att lyfta fram och problematisera det som uppfattas som avvikande.

Projektet har genomfört öppna utbildningar för Järvsös befolkning och olika aktörer i social hållbarhet och normmedvetenhet.  I tre utbildningssteg fördjupades kunskaperna kring begreppet social hållbarhet med fokus på jämställdhet, normer och kring diskrimineringslagstiftningen. Deltagarna kom från företag, kommunen och ideella organisationer. Genom utbildningarna har aktörerna i Järvsö skapat en gemensam plattform för vad som menas med social hållbarhet och vilken betydelse det har för Järvsös utveckling. 

I projektet genomfördes också en 4R-analys som synliggjorde jämställdhet genom att visa upp fördelning av kvinnor och män i projektet och hur fördelningen av projektets resurser kom kvinnor och män till godo. Analysen visade att det finns vissa könsmönster men att det generellt var en jämställd fördelning av resurser i projektet. I sammanhanget lyftes, diskuterades och problematiserades också de informella strukturer som finns inom området besöksnäring. Här är det svårare att identifiera resursfördelningen eftersom det handlar om informella grupperingar där ofta affärshemligheter delas. Genom att diskutera och lyfta fram dessa strukturer ur ett genusperspektiv blir det tydligt att det finns en formell och synlig struktur som är mer jämställd än den informella strukturen. Hur maktfördelningen, dvs möjligheten att påverka och skapa förändring, ser ut mellan dessa grupper behöver ytterligare problematiseras och diskuteras.  

I projektet har utbildningar i normmedveten kommunikation gett insikt och förståelse för hur bildval skapar och upprätthåller normer som begränsar eller till och med utestänger olika grupper av människor. Grupper som egentligen ska vara inkluderade i Järvsös utveckling. Projektet har därför utbildat fotografer i området och tillsammans med dem arbetat fram en normbrytande bildbank för att spegla vilka besökare och boende som faktiskt finns i Järvsö, och för att spegla att Järvsö är öppet för alla.  En lathund för normmedveten kommunikation togs fram Lathund och ppt från slutkonferensen

Normmedvetenhet främjar inkludering och social hållbarhet. Vi vill att bilden av Järvsös ”själ” ska återspegla dem vi faktiskt är, – och de vi vill vara. Målsättningen är att alla ska känna sig delaktiga i Järvsös utveckling och kunna bidra med sina förmågor och erfarenheter.

RUTA

Vad är social hållbarhet?

”Ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i

centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i

samhällsutvecklingen”.

Folkhälsomyndigheten

140 år av turism i Järvsö

Järvsös turistiska historia kan sägas starta den 1 oktober 1879 då järnvägssträckan Bollnäs – Järvsö invigdes. Detta hade en avgörande betydelse för besöksnäringen då resande statistiken ökade markant. Skälet till att människor sökte sig hit går att spåra i redan i upplysningstidens tankeströmningar och idealiserade föreställningar om det genuina och äkta ”lantlivet”. Redan då lanserades alltså begreppen genuint och äkta, värden som Järvsö fortfarande framhåller och som fortfarande lockar människor till bygden.

Under åren som gått sedan järnvägssträckan anlades har den turistiska utvecklingen påverkats av yttre faktorer som skett i takt med samhällets demokratisering och som både socialt och ekonomiskt ändrar spelplanen. Kundunderlaget har breddats och nya resesätt och konsumtionsmönster har etablerats. Men sökandet efter autenticitet och ”det äkta” är en stark pull- faktor även idag!

Interna; jämställdhetsutbildningar, fler? Beskriv utfall, vad har de gett, vad har vi lärt oss?
Externa; Olles och Lenas utbildningar, fler? beskriv utfall, vad har de gett, vad har vi lärt oss?
Genusfotografen och

Vår strategi för tillväxt

Järvsömodellen

Amanda berättar: Tanken var att jag när jag skulle utveckla Järvsö Gårdstramp skulle använda mig av Järvsömodellen. Jag började fylla i, men kände mig ganska snabbt osäker på formen. Det stod inte klart för mig hur jag skulle använda den. Var det för någon som skulle starta upp ett nytt företag, eller var det när man utvecklade en ny produkt och skulle man fylla i under alla punkter?

Jag började också fundera på hur den skulle distribueras, vem skulle få modellen och när – var det företag eller arbetsförmedlingen som skulle använda den eller rent av studenter i skolan? Det skulle behövas någon form av guidning. Resultatet av det jobbet blev att jag övergav Järvsömodellen som aktivt verktyg att jobba med, men den hade definitivt fått mig att tänka till hur jag skulle utveckla evenemanget så hållbart som möjligt.

Med det som feedback hade projektet en workshop kring detta och en ny version av Järvsömodellen togs fram. Den presenterades på vår konferens och var tryckt i det block som deltagarna fick med sig hem. Den har två versioner, en för destinationsutveckling och en för företagsutveckling. Tillsammans med modellen stod följande text:

”Järvsömodellen är en modell vi arbetar med för att utveckla Järvsö på ett hållbart sätt och för att skapa äkta upplevelser. Vi har har tagit fram 2 versioner, en för destinationer och en för företag. Vi påstår inte att dessa modeller är fulländade, utan ser mer att de ska vara en guide för att hamna på rätt spår. Det kan vara en fördel att titta på båda versionerna då vissa punkter är applicerbara för båda målgrupperna. Vi vill också understryka att modellen är en av flera strategiska verktyg. Det finns fler bra resurser att ta till, verksamt.se är ett exempel.

I Järvsö är vårt mål en levande och växande bygd och medlet för oss att nå det är en stark besöksnäring. Det illustrerar vi i vår modell som vi döpt till Järvsö Engagemangstrappa. På följande sidor hittar du modellerna och vi hoppas att du kommer att ha användning av dem. Har du förslag på förbättringar får du gärna höra av dig till oss. Vi önskar dig en hållbar långsiktig framgång!”

Vi hoppas att denna modell kommer att komma till användning för fler destinationer och fler företag – att utveckla modellen i sig har varit ett jättebra verktyg för oss i vårt jobb att utvecklas hållbart.

Klara, gå, färdiga! (Olle)
Järvsöboken 2.0
Engagemangstrappan. (Roland/Lena/Maria)

This website uses cookies and third party services. Ok
X